Skolmat som miljöstrategi

I sitt examensarbete på kursen ”Diet for a Green Planet – Förändringsledare” siktade Ann-Christine Berg i Nynäshamns kommun på att få avdelat en arbetsdag i veckan att arbeta med strategiska frågor och kunna sprida hållbarhetsarbete både till andra skolkök och till andra berörda i kommunen:

”Jag har en önskan om att bli friställd ifrån produktion en dag i veckan  för att helhjärtat kunna ägna mig åt förändringsarbetet. Vill ju sakta  men säkert nå längre ut i verksamheterna till våra matgäster som  faktiskt är morgondagens producenter och konsumenter. Jag ser mig  själv som en spindel i nätet längre fram.”


Detta är nu gott på väg! Knappt ett år senare är Ann-Christine delaktig i skapandet av en klusterverksamhet i kommunen för olika typer av producenter och konsumenter – inte bara mat, men med ekologisk hållbarhet i centrum. Det är tre kök som ska vara med i pilotprojektet att köpa in råvaror som produceras inom Nynäshamns kommun. 
Bland annat skapades tillsammans med miljöstrategen en klimatsmart vecka, vilket marknadsfördes både i skolornas matsedelsapp och på kommunens hemsida.


https://nynashamn.se/service/serviceovrigt/aktuelltservice/aktuellt/extraklimatsmartveckaiskolmatsalarna.5823.html

Östersjövänlig mat som strategi för hela skolan

En av dem som gick kursen ”Diet for a Green Planet Förändringsledare” för två år sedan är Sofia Graeffe, som är kock och ansvarig för maten på Mikaelskolan i Ekenäs i Finland.

cof

Mikaelskolan är en waldorfskola – och dessa har tidigt varit föregångare. Men det är också alltid nödvändigt att ta nya tag. Sofia ville göra Östersjövänlig mat till hela skolans profil – inte bara maten, utan också få med sig pedagogiken. Det finns ju så fina kopplingar. Det blev hennes examensarbete att utveckla en plan för hur detta tänkesätt skulle förankras och genomsyra hela skolans verksamhet.

Så här skriver  skolans Östersjögrupp, där även lärare ingår om sitt arbete idag (saxat ur en information till föräldrar):

”Vi  pedagoger och anställda står inför den ständiga utmaningen; VAD  KAN VI LÄRA BARNEN OCH UNGDOMARNA? Vad behöver de veta och kunna i samhället i framtiden?  Hur gör vi det här i Rosengården och Mikaelskolan utan att väcka rädslor och utan att blunda för de utmaningar vi står inför? Barn och ungdomar behöver få kunskap om ämnet  på ett åldersadekvat sätt och sedan kunna GÖRA någonting uppbyggande och modingivande, vad det än må gälla. Vi i Östersjögruppen jobbar med att göra eleverna DELAKTIGA i skolmaten. Pedagogerna och köket har redan påbörjat ett samarbete för att få barnen och särskilt ungdomarna, delaktiga i skolans mat. I huslig ekonomi har två klasser från högstadiet fått planera maträtter. Resultaten har varit goda, t.ex. en högstadieklass som inte ville ha bönburgare åt dem med god aptit då de varit delaktiga i planeringen och en annan högstadieklass planerade lunchen till självständighetens firande, som var mycket omtyckt. Klass 5 har nu period om Indien och de har planerat en indisk lunch tillsammans med köket. Alla klasser ska få vara med i någon form!

I Österköket får barnen dagligen erfarenheten av att äta hälsosam mat som jorden kan producera på ett hållbart sätt. En viktig del i den hållbara matkulturen är att maten ska:

  • väcka tankar och nyfikenhet 
  • stimulera sinnena
  • inleda till diskussion och att skapa förståelse för omvärlden
  • ge insikt om hur våra val påverkar i både stor och liten skala.

När det igen är möjligt för föräldrar att komma till skolan, skall det ordnas en kväll där ni får komma och smaka på skolmaten. Det ser vi fram emot!”

I och med detta blir Mikaelskolan i Ekenäs först i Finland med att ta Östersjövänlig mat som ett strategiskt helhetsgrepp!

Ta hjälp av lokalradion

Att bli lyssnad på ända upp till politiken är jätteviktigt för att få en förändring. I Tyresö kommun är man inne på samma tankar i riktning mot Diet for a Green Planet och målet är väl formulerat. Men det behöver ändå alltid kommuniceras och nås ut. Förståelsen av hur det är i praktiken från olika synpunkter är viktig att nå ut med.  Det är ju medborgarna som ytterst är uppdragsgivare i en kommun.

Kommunikation fram till skolan går också enklare när det är lite kraft bakom. Lokalradion når ut – och söker berättelser från sitt område. Här finns ett ömsesidigt intresse.

Tomas Wiklund, som är kökschef i Tyresö kommun gick kursen Diet for a Green Planet 2019-20 och gjorde som sitt examensarbete en serie träffar med Tyresö lokalradio. 

Det var en insats som tog honom en bit utanför sin vanliga lunk. Tomas fortsätter inte med lokalradio, men menar att det varit en viktig språngbräda för andra projekt som varit och som är och att det han fått höra om lokalradioinsatsen är enbart positivt. 

Skolmat och klimattänk är framtiden.

Which one of the Diet for a Green Planet courses is for you?

BERAS International now offers two courses that have quite a bit in common:

Diet for a Green Planet – Managing Transformations in the Local Food System” by Novia University of Applied Sciences in Finland.

Diet for a Green Planet – Förändringsledare” at Stensund Folkhögskola (Sweden).

Both are part time distance courses and both start in May 2021 and run until April 2022.

The obvious difference is that the Stensund course is in Swedish. It is also focused on the specific Swedish food system. Being at a Swedish Folkhögskola there is a room for flexibility that makes it possible to combine the studies with a full time work in a public large kitchen, a restaurant or similar. 

Novia is a University of Applied Sciences. That means that requirements are more strict to fulfil criteria for awarding University credits in the EU system. The course awards 15 ECTS. This course also has an international focus and a special focus on the Baltic Sea Region Strategy. There will be more comparing the food systems and food culture in different countries and looking for international cooperation in the exam projects and in the discussions.

The Novia course is more focused on project development and has a direct link to European Union Strategy for Baltic Sea Region and the Diet for a Green Planet. So – for you who are interested in being a part of international project development and exchange – this will give you a go forward!

We have a vision that Diet for a Green Planet educations will be built up in different countries in their own national languages. We also hold a vision that complementary educations at different universities in different countries together make up whole new education paths. So the Novia course is also for you who think about translating the ideas in Diet for a Green Planet to national conditions and national language and start a new education that reaches out to professionals or youth that are not comfortable in English. Or maybe you are a student who wish to build your own education path for your future and pioneer a modern, tailor made and truly regenerative learning path for co-creating a regenerative future. If you are already a university student – ask you institution if they can accredit the Novia course to your exam!

The Swedish course will run for the fifth time – and is already building a network of those who completed the course and continues to support each other. This is something we also envision for the Novia course. 

Which ever of these two courses you decide to take – you will learn what it means to think global and act local – and you will be part of a growing network and a part of making our world a little bit better.

Diet for a Green Planet i praktiken – Mangold!

Mangold är lätt att odla – och därför får man också i en köksträdgård lätt mer mangold än man kan förbruka. Det är efterfrågan som styr hur mycket jag odlar – och efterfrågan i det här fallet är vårt eget hushåll.

Jag har alltså ständigt ett visst överskott av mangold att tampas med – och den kampen är inte slut. Det är ju så roligt att odla bara för att det växer så bra och ger så mycket skörd med liten ansträngning – så det blir jämt för mycket.

Nu har jag hittat två saker som kanske skall råda bot på detta. Det ena är stjälkarna. Stjälkar inlagda i vinegrettdressing är gott, men det är något vi äter i säsong under den tiden finns så mycket att välja på . Jag prövade att mjölksyra dem tillsammans med gurka, squash, vaxbönor och annat av den tidiga höstens överskott, kryddat, som. jag alltid gör i dessa blandningar, med dill, koriander, senapsfrö, pepparrot, svart vinbärsblad och hallonblad. Det blev inte riktigt bra. De gick att äta – men det lyfte inte. Men nu prövade jag att först förvälla mangoldstjälkarna innan jag lade in i blandningen för jäsning. Det resultatet blev toppen! Det blir lika gott som gurkorna och en välkommen variation. Jag kommer aldrig mer att tycka det är för mycket stjälkar.

Bladen som blev över förvällde jag också, skar i remsor och frös in i små burkar. Där har de legat och gått åt alldeles för sakta, även om en liten klump tinad och värmd mangold till varje måltid och då och då till soppa fungerar hyfsat. Men nu har jag upptäckt hur god den här mangolden är som fyllning i vanliga pannkakor. Antagligen borde jag göra lasagne till en vana också.

Nu kan jag med gott samvete fortsätta att odla åtminstone 10 sträckmeter till familjen!

Diet for a Green Planet i äldreomsorgen

I vår utbildning ”Diet for a Green Planet – Förändringsledare” på Stensunds Folkhögskola är det alltid några deltagare som arbetar i äldreomsorg eller hemtjänst.

Det här är ett område som ligger efter när det gäller att minska spill och att få in klimat- och miljöaspekter i maten. Och det finns praktiska skäl till att det är så. I äldreomsorgen är tålamod och en långsiktig vilja kanske ännu mer avgörande än i många andra områden.

Äldreomsorgen är ett bra område att utveckla vishet och klokskap. Det ligger i åldrandets natur att utvecklingen inte går framåt utan bakåt. Man tappar funktioner och man blir allt svagare. Det är något alla blir tvungna att acceptera. Och det slutar med döden. Vi har en brist på acceptans för detta faktum som samhälle som ofta gör åldrandet jobbigare än det skulle behöva vara. Äldreomsorgen är en plats där vi lär oss att umgås med åldrandet och döden och lär oss se den som den naturliga del av livet som den är. Det är en viktig samhällsfunktion. Att vi så envist vägrar att acceptera det som är oundvikligt och att vi har så svårt att prata om det orsakar inte bara stora onödiga samhällskostnader – utan också mycket onödigt lidande. 

Åldrandet innebär i praktiken mycket olika saker. Några drabbas av att minne och tankeförmåga drabbas först medan kroppen är frisk i övrigt, andra tvärtom. Det finns så många variationer på temat – och det får konsekvenser när en storskalig mathantering möter alla dessa individuella behov – som dessutom förändras hela tiden och påverkar inte minst aptiten. Det är lätt hänt att en alltför stor portion får en äldre matgäst att helt tappa aptiten. Och då måste allt kastas.

I vår första kurs gjorde en undersköterska sitt examensarbete om att minska spillet i äldreomsorgen. Eftersom hon serverade maten var hon den som bäst visste vad hennes brukare behövde och ville ha. Men köket fanns inte på avdelningen. Köket tog emot beställningar och skickade maten. Det blev ett examensarbete som handlade om kommunikationen mellan avdelning och kök och att skapa ett system för detta. I år är det Kristina Andersson som är dietist i en annan kommun som går kursen och gör sitt examensarbete om att skapa en övergripande standard för olika typer av portioner – och eftersom vi håller kontakten med alla våra examinerade förändringsledare så kunde vi ordna ett miniseminarium om maten i äldreomsorgen där de två och några till med samma intresse kunde mötas och utbyta erfarenheter.

Ingångar till en bättre värld – det började med konflikt i ett kök


Eller – för att ta det från början, så började det med att Fredrik Birath ringde runt till kostchefer för att se om det fanns uppdrag till BERAS att utveckla Diet for a Green Planet och kom till My Berenson på Ekerö kommun – som inte hade några sådana behov. Men det var problem med konflikter i ett kök som hon inte visste hur hon skulle komma tillrätta med…
Jo, men det kan vi hjälpa till med, menade Fredrik. Efter några träffar med My och hennes kollega Elisabeth så hade de löst problemet. Alltså My och Elisabeth löste problemet efter att Fredrik lyssnat och sorterat och visat på hur de skulle lägga upp arbetet steg för steg.
Detta är ett arbetssätt – att inte gå in utifrån som konsult och lösa problemet, utan istället stötta chefen att göra det själv. Det innebär att chefen och hela enheten stärks och förstår hur och varför problem uppstår, lär sig undvika dem och lär sig att känna igen mönstren och alltmer agera innan de växer sig stora.
För Diet for a Green Planet och BERAS innebar det fortsatta uppdrag i Ekerö kommun – men större uppdrag och sådana som direkt handlade om att utveckla hållbar mat. Ett viktigt sådant var att göra en transformationskarta för kostenheten, som nu är det enda styrdokument de arbetar efter och är nöjda med. Just nu går det vidare med ett arbete att tillsammans med Fredrik hitta varje medarbetares inre motivation i arbetet och upptäcka hur den passar in i kostenhetens huvudmålsättning.
Diet for a Green Planet handlar om att styra i riktning mot en framtid som vi alla innerst inne kan ansluta oss till och känna oss djupt motiverade av. Alla akuta problem och surdegar ställer sig i vägen och stänger av oss från detta som vi egentligen vill. Då stiger det upp som en olust. Att gå in i de akuta frågorna kan på ett sätt vara skönt eftersom det får olusten att blekna. Olika individer reagerar på olika sätt för att hålla undan den djupt kända olusten – och summan av alla dessa mänskliga strategier blir att det låser sig i konflikt, otrivsel eller allmän brist på motivation. Vi har blivit skickliga på att låtsas och få ytan att se bra ut. Men det här drar kostnader i en kommun. Vad kostar inte en enda medarbetare som måste köpas ut eller vara kvar i en tjänst som vare sig personen eller organisationen trivs med?
BERAS kan hjälpa kommuner! Vilken är nästa kommun som ger BERAS en ingång?

Diet for a Green Planet i praktiken – catering i pandemins skugga

Fågelängens Catering, Conny Bengtsson – som gick kursen ”Diet for a Green Planet Förändringsledare” förra året och driver matsalen på KTH Albanova i Stockholm – https://fagelangenscatering.se/lunchrestaurang-albanova/ – drabbades som alla andra restauranger av nedstängningen i våras – men har ändå hållit flaggan i topp och fortsätter sitt hållbarhetsarbete.

De serverar numera kött endast en gång i veckan och erbjuder varje dag en rätt som bara släpper ut 0,5 kg koldioxidekvivalenter – och de ekologiskt odlade ingredienserna ökar stadigt! Idag är det potatis, ägg, rotfrukter, baljväxter, mjöl, frukt, havregryn och delvis kaffe, vin och öl – men det skall bli mer!

Senaste nytt är att Fågelängen vann Vinnovas upphandling för catering – med tuffa krav på minimal klimatpåverkan.

Det är tufft för alla restauranger nu. Men kan det bli så att de som har höga ambitioner vad gäller ekologisk hållbarhet klarar sig bättre än de som inte har det?

Att verka i den riktningen är ett ansvar som vi alla kan ta.

Förskolor som odlar

En fin ingång till Diet for a Green Planet är att odla med små barn och använda det som man lyckats odla fram i maten på en förskola i samarbete mellan pedagog och kock.

Två förändringsledare som gick kursen ”Diet for a Green Planet Förändringsledare” förra året gjorde som examensarbete en plan för att utöka denna verksamhet. Här är deras berättelse:

”På vår förskola i Tyresö Strand har vi från att den startade för 20 år sedan strävat med att arbeta utifrån ett miljö och kretslopptänk tillsammans med barnen. 

Genom att källsortera/återvinna/odla i liten skala, och då även använt jord från vår egen kompost,får barnen vara med, redan från tidig ålder, utbilda sig om hur vi kan använda oss av de resurser vi har.

Det ger även en kunskap om att det vi gör NU, gynnar framtiden.

När vi gick ” Diet for a green planet” år 2019/2020 och det var dags att  fundera på vårt examensarbete hade vi stora idéer om hur vi ville gå vidare inom tidigare område.

 Vi var överens om att utveckla det ännu ett steg längre och att barnen ska få en mer tydlig och hälsosammare/klimatsmart bild på mat vi äter och hur de själva ser hela processen från jord till bord.

Tillsammans med pedagogerna ska barnen vara med att plantera och odla grönsaker/örter/bär/rotfrukter på förskolan och därmed få en utbildning om ekologisk och hållbar utveckling.

Sååååå….

i samtycke med vår VD så fick vi klartecken att börja planera och starta upp en Skogsträdgård på en redan befintlig gård.

Vi tog då kontakt med lokala företag och verksamheter om de ville vara med på tåget genom att sponsra och hjälpa till med det vi skulle komma att behöva för att börja .

Med sponsrat material från ett byggvaruhus och gödsel från en närliggande gård började vi i september med grunden för denna härliga pedagogiska lärmiljö. 

Innan hösten och vintern kom hann vi så blomfrön och blommor i våra pallkragar som ökar den biologiska mångfalden för våra insekter som bland annat bin och humlor. 

Det gör barnen mer ödmjuka och förstående när de forskar och se dem naturligt på nära håll och gör att de blir mer rädda om våra små djur.

Vi två som Förändringsledare på vår förskola,  har även ett mål  inom vår koncern med ett flertal  förskolor att handleda kockar inom kök och pedagoger ett lärande vad gällande det vi beskrivit ovan.

Nu längtar vi till våren så vi kan fortsätta vår resa!

Eva-Lotta Sevenheim, pedagog i barngrupp

Marita Edman Wikström, kock”

Förskolan Hästhagen, Tyresö Strand

I dessa tider …

Det blir extra tydligt när man ser USA kartan – alla de ”röda” staterna som är för Trump. Det är landsbygden och småstäderna. De stora städerna är för Biden och för liberalism. Samma historia hörs i alla möjliga länder – konservativ landsbygd med böjelse för missnöjespartier och extremhöger. Kandidater som till och med ifrågasätter själva demokratin och agerar för att undergräva de institutioner som bevakar allas lika rätt. Storstäderna – liberala. För demokratiska värden. Storstäderna ser sig som ”the good guys”. De stoltserar med miljömedvetande och medvetande om allas lika värde och mycket annat. Och landsbygden på den andra sidan – ställer till kaos.

Hur har det blivit så?

En sak är att det på något konstigt sätt ser ut som att det är städerna som skapar rikedom. Det är lite underligt med tanke på att all mat och alla råvaror kommer från landsbygd.

Tanken slår mig att landsbygden har sålt, tvingats sälja eller gett bort sin långsiktiga rikedom i utbyte mot en kortsiktig. Chris Smaje påpekar detta i sin bok ”A small farm future”. Det är en slags kolonialism som råder i stadens förhållande till landsbygden. I stället för hjälp att utveckla sig har landsbygden fått pengar. Pengar, som snarare än att ha lett till utveckling har skapat beroende till mer pengar. Pengarna tar slut – och kvar är den utsugna landsbygd som inte längre är lika bra på att försörja sin befolkning. Infrastrukturen är uppbyggd för att skicka rikedomen till staden och skylla allt dåligt på landsbygdens konservatism. Istället för att ge riktigt stöd till att hjälpa småbrukare att förbättra sina metoder och lyfta sig själva, som vi i Norden gjorde en gång, har den långsiktiga oändliga resursen bytts mot en kortsiktig – pengar. Samtidigt som städerna utvecklat konsten att skapa pengar ur tomma intet. De har skapat flera gånger mer pengar än det finns fysiska värden för – och de luftpengarna använder man för att köpa sig makten över en evig och ändlig resurs – landyta! Och så har man gjort landsbygdens invånare beroende. Inte konstigt att människor på landsbygden är arga och frustrerade.

En genomsnittlig svensk äter mat som kräver ca 3-4000 kvadratmeter åker att odla. Ser man alla Stockholms invånare så är det en jätteyta. Till den ytan kommer alla ytor våra prylar, energi och investeringar som vi anser oss behöva kräver – någonstans i världen. Problemet är att ingen ser den ytan – och att den tränger undan möjligheter för dem som skulle ha kunnat använda den till att odla egen bra mat till sig själv, sin familj, till byns hantverkare och sjukvårdare och barn och gamla i byn. Till detta kommer alla ytor som förstörs för att bygga gruvor, exploatera olja o.s.v. Vi kan ana att problemet är på väg tillbaka i form av migrationsrörelser. Men sammanhanget har blir alltför abstrakt för att vi skall dra de rätta slutsatserna.

Vi bara måste ta i den här maktobalansen mellan stad och land.