Mälarens framtid

När havsnivån börjar stiga till följd av klimatförändringen (om tjugo, femtio, hundra år??) kommer det att bli alltmer saltvatteninträngning i Mälaren. Mälardalsborna ställs därmed inför tre valmöjligheter:

1.  Låta Mälaren bli en havsvik – nackdelen är att en dricksvattentäkt för 2 miljoner människor försvinner.

2. Höja Mälarens vattenstånd i takt med havet – nackdelen är att strandbebyggelsen offras.

3. Bygga barriärer och vallar i Stockholms skärgård – nackdelen är att det blir mycket dyrt. Och om havet stiger för mycket blir det till sist omöjligt.

Som medborgare röstar jag på havsviken. Om vi (mänskligheten) nu inte, tvärtemot hur alla tecken ser ut idag, lyckas vända klimatförändringen med begränsad höjning av havsytan. Var går smärtgränsen för höjning av Mälaren då havsviken, trots alla väsentliga nackdelar, blir lösningen? Att först offra strandbebyggelsen för att till sist ändå tvingas ge upp och låta Mälaren bli havsvik låter som ett dåligt alternativ. Att vända klimatförändringen kräver ett mod och beslutsamhet vi ännu inte sett i världen. Som aktivist satsar jag däremot allt på att det inte skall bli en alltför stor höjning av havsytan.

(Minnesanteckning och reflektion från ett föredrag på Mälardalsrådets Miljöutskott)

Kommentarer Miljöplan Södertälje 2012-2016

Jag fick fatt i den här Miljöplanen sent. Miljönämnden är tydligen den sista att få den och jag har inte haft tid att söka upp den själv. Här kommer lite snabba tankar.

Inledning

Inledningen bör vara kraftfullare. Södertälje kommun har en ledande roll i att utveckla ett ekologiskt kretsloppssamhälle och konceptet för Östersjövänlig mat, vilket redan är internationellt och nationellt uppmärksammat. Ett aktivt miljöarbete är avgörande för kommunens utveckling. En god miljö innebär att kommunens invånare mår bra, vilket inverkar på alla andra parametrar inklusive de ekonomiska. Mätbara mål är inom detta område svagt utvecklade och globalt är utvecklingen trots att klimatförändringen uppmärksammats inte positiv. Södertälje kommun har en unik möjlighet att i samverkan med andra aktörer ta en ledande roll och visa vägen genom att utveckla nya tänkesätt och metoder som utgår från att utveckla långsiktigt miljötänkande i människors vardagsval och vardagsliv.

Vatten

Sid 7  ”…intrång i grönstrukturen får endast ske om förlusten av grönområde vägs upp av annan samhällsnytta.”   Svag formulering – förslag ” … får endast ske om det kan visas att miljön i sin helhet vinner på ingreppet”

Energi och klimat

Livsmedelskedjan, som har den största betydelsen, har glömts bort. En genomsnittlig svensk använder 4000 kvm åkermark för sin livsmedelsförsörjning. Med en bra kost, som är både välsmakande och hälsosam, kan den arealen minskas till 2000 kvm, samtidigt som klimatpåverkan kan vändas från att vara hälften av hela klimatpåverkan globalt till klimatneutralt. Kostenheten, som ansvarar för 20 000 portioner dagligen, har belönats med WWF´s Earth Hour Challenge hederspris för sitt framsynta arbete. Eftersom alla äter mat och en stor del av allt som sker i samhället har samband med arbetet att få maten från jord till bord, finns det livsmedelsaspekter i stort sett överallt. Ett ökat fokus på omsorg i maten har dessutom den goda effekten att uppfylla kulturella behov, som annars måste fyllas med andra aktiviteter som kan ha hög kostnad för miljön.

Relatera klimatmål till ekologiska fotspår och inte till yta. Det skall inte vara möjligt att i siffror förbättra status genom att utsläpp flyttas till utanför kommunens gränser. Det är invånarnas konsumtion som är styrande. Mål som utgår från produktionen är naturligtvis också viktiga, bara allt sätts i sitt sammanhang.

Bebyggelse och transporter

Sid 11, andra stycket.   ”… möjligheter   …. Ger möjligheter”. Det räcker med en gång.

Kollektivtrafiken på landsbygden behöver nytänkande. Ledbussar som går nästan tomma på landsbygden kanske inte är det bästa sättet att lösa transportbehovet. SL´s utredningar är ofta alltför ytliga och utgår från idéer som gäller i stadsmiljö. Vi måste se till att ett attraktivt boende på landsbygden utan bil är möjligt. Den som redan skaffat bil kommer i allmänhet att använda den – hela vägen. I det läget att bilen finns och står hemma i garaget är det svårt för kollektivtrafik att konkurrera i en konkret situation. Att inte alls ha bil eller att flera delar på en bil kan frigöra så mycket ekonomi att det blir attraktivt för den som är villig att ta det steget. T.ex. kan det minska pressen på inkomster så mycket att kollektivtrafikens brister blir lättare att leva med. Det kan ge möjligheter att faktiskt vara mer på landsbygden för den som väljer att bo där. Olika kombinationer av småbussar, taxi, organiserad samåkning och cykel kan vara attraktivt. Boende för handikappade på landsbygden som idag använder mycket taxi, skulle kunna minska detta beroende, men brist på helhetstänkande och brist på fokus på landsbygdens frågor blockerar idag lösningar som inte borde ligga långt borta.

Sid 9  ”Södertälje strävar efter  * en fortsatt tillväxt som sker genom hushållning med naturresurser … ” Konstig mening. Vi behöver inte sträva efter tillväxt i Södertälje (den sker även om vi inget gör – men då inte på ett sätt som vi önskar) och tillväxten sker inte genom hushållning med naturresurser. Stryk punkten; skriv istället att Södertälje strävar efter en miljö som uppmuntrar hållbar livsstil. Kanske också något om nödvändigheten av att optimera markanvändning genom att på klokt sätt kombinera olika intressen som kan samsas.

Konsumtion och beteende

Det framgår av texten att ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll åstadkommer kommer från det vi äter. Globalt kommer hälften av klimatpåverkan från livsmedelskedjan enligt nya uppgifter från FAO. Att det i Sverige är så lite (om det inte handlar om gamla siffror – det skedde nyligen en uppgradering från 30 till 50% sedan erosion och mullförluster räknats in) beror antagligen på att vi lägger så lite pengar och på mat jämfört med annat.  Potentialen att påverka genom maten är större än fjärdedelen och vi också ser hur vår hållning till maten påverkar hela vår livsstil. Att vara medveten om och påverka hur maten vi äter produceras knyter oss an till vårt livsgrundlag. Det ger oss en konkret relation till jorden som vi är beroende av och gör oss stabilare och tryggare. Det handlar om långt mer än att välja ekologiskt odlade produkter – vilket i och för sig är positivt – men det handlar också om att lära sig att laga mat ur naturens årstidsbundna överflöd, minska spill och att samarbeta med lantbrukare för att åstadkomma en odling som både ger produkter av hög kvalitet, ett rikt landskap, viktiga naturupplevelser och positiva miljöeffekter.

  • ”Medvetandet om miljöfrågor (Tillägg: ”och den egna livsstilens inverkan på miljön”) …
  • Ta bort ”färre leverenser”. Det är mer komplext än så. Att återknyta till lokal odling kan komplicera logistiken under en tid innan nya former hittas. Det måste ändå göras.

Remisser på Miljöprogram och ÖP

Vid nästa Miljönämndmöte 6 december blir det remiss på både Miljöprogram och Översiktsplan. Det är intressanta saker. Miljöprogrammet ser lite spretigt ut med väldigt många mål och högt och lågt i salig blandning. Översiktsplanen är jag nöjd med – framför allt för att den tagit ett helhetsperspektiv. Jag har efterlyst detta när detaljplaner kommit den ena efter den andra på remiss.

Alliansens Miljögrupp Södertälje

Seminariet om Södertälje Framtid 19 oktober har lett till att en grupp som vill väcka och leda samtalet om hållbar utveckling i Södertälje håller på att växa fram.

Den som är intresserad av att vara med kan anmäla sig (till mig, Lars-Olov Collin, Gertrud Mankefors eller Nora Olander) för att komma med på sändlistan där vi berättar vad som är på gång. Det är öppet oavsett partitillhörighet och det är inget hinder heller om man råkar vara medlem i något parti utanför alliansen. Nu handlar det om att få dynamik i samtalet och samtidigt hålla på kvalitet och bygga på vetenskapliga underlag.

Imorgon (måndag 21/11) kl 16.30 träffas arbetsgruppen i Stadshuset.

Östersjövänlig mat – lite kreativitet

Jag tror det är en bra idé att äta färsk fisk av våra ”traditionella” arter – som t.ex. rödspätta.  Jag har inte vågat mig på hel färsk rödspätta förut, men fick en impuls och köpte en. Kilopriset var bara drygt 40 kr, så det blev både lite lyxigt och billigt. Får man det som bifångst, tro? Och med en liten marknad där få vågar sig på en orensad fisk sänker man priset för att det skall gå åt. I så fall gör jag en insats för att minska matspillet när jag köper färsk rödspätta. Rödspätta blir nog något jag köper fler gånger. Rensa bort huvud och inälvor (se upp med att inte spräcka gallan) – och sedan i pannan med smör med skinnet på. Medan den stekte i pannan kom jag på – citron. Javisstja, det är ju gott med citron till och jag hade inte någon hemma. Däremot hade jag saft från kvitten som jag gjort en sats utan socker som experiment. Många som har kvitten i trädgården har det bara för blommorna och låter frukterna ruttna. En granne som visste att vi gillar att ta vara på saker skänkte därför sina kvittenfrukter till oss. Osötad kvittensaft är sur som citron. Kvitten har dessutom en alldeles egen arom. Vi har använt en skvätt i kolsyrat brunnsvatten som bordsdricka. Nu fick jag testa det som citronersättning till fisk – och det var riktigt bra!

Att minska spillet av mat är en av punkterna för vad Östersjövänlig mat är. (De övriga punkterna är 1) att det skall vara gott och attraktivt 2) öka andelen ekologiskt 3) öka andelen lokalt odlat 4) lagom med kött = 20% 5) följ årstiden). Jag fick nyligen en tankeställare av en lantbrukare om hur stor frågan om spill faktiskt är och tips om ett inslag i ekot i oktober 2008 plus ett par litteraturtips som jag skall kolla upp:

Waste – uncovering the global food scandal   Tristram Stuart    isbn 978-0-141-03634

Matkrigen – Walden Bello    iSBN 9 7891862773064