Mälardalsrådets miljöutskott – Försök att gå till handling

Sedan knappt två år är jag med i Mälardalsrådets miljöutskott.

Ett år i förväg fick jag frågan från mitt partis (m) representant om jag var tillgänglig för att bli nominerad till Mälardalsrådets Miljöutskott och sade att det var jag intresserad av. Sedan väntade jag och frågade ett par gånger den som nominerat mig hur det gick, men hon visste inget.

Plötsligt fick jag en kallelse till ett möte ganska nära i tiden, och så visade det sig att det var på det mötet vi skulle anta utskottets handlingsplan. Det var ju helt chanslöst att förbereda sig på något bra sätt. Varje gång jag berättat denna historia för någon av de andra ledamöterna, så får jag höra en annan liknande historia. Det har inte varit lätt att förstå vad som egentligen är vårt uppdrag. Vi får fantastiskt inspirerande föreläsningar – men vad det verkar knappt några andra egentliga frågor att ta ställning till än vilka fler föreläsningar vi önskar att få.

Jag har engagerat mig i politiken för att jag vill gå till handling. Därför blir jag ganska frustrerad. Jag kan inte ta in så väldigt mycket mer och för varje ny föreläsning vet jag  ännu mer om vad som borde göras. Nu vill jag inte ta in mer av olika frågor. Det är hög tid att vi blir praktiska och börjar agera.

Nu var rådet på 24-timmars resa till min kommun – Södertälje, och vi fick tillfälle att visa upp vad vi åstadkommit i vår kommun, inte minst inom Östersjövänlig mat, där vi har ett moget initiativ – 24 000 portioner om dagen – och redan är nästan hälften ekologiskt. Eftersom vi fick helt autentisk skollunch kan deltagarna vittna om att skolmaten håller hög restaurangstandard. Vi besökte även BERAS, Kretsloppsanläggningen i Hölö och fick se en intressant nyhet i sopsorteringen. Alla som varit med och som jag pratade med var inspirerade och tyckte att detta bör vi gå ut med! Detta måste ju spridas!

Efter denna resa fick vi göra ett grupparbete i tillfälligt sammansatta grupper. Jag blev riktigt nöjd med vad vi åstadkommit – och nu är frågan hur det går till förverkligande:

Sammanfattning av gruppdiskussion, Mälardalsrådets Miljöutskott 26/9 2013

Deltagare: Anna Sehlin (v), Tord Domargård (c), Ing-Marie Yang (mp) och Hans von Essen (m)

Innehållsfrågor

  • Erbjuda träff med kommuner för att informera om inspirerande exempel och vad som kan åstadkommas när det finns samförstånd över parti- och blockgränser (som t.ex. i Södertälje när det gäller miljöprofilen). Minimikravet för att genomföra ett sådant möte är att Kommunstyrelsens ordförande, stadsdirektör och oppositionsråd ställer upp.
  • Be Mälardalrådets styrelse om en resurs för att göra en utredning av
    • Pilotprojekt på miljöområdet som har tillräcklig förankring, mognad och gräsrotsstöd för att sprida till andra kommuner (T.ex. Kostpolicyn i Södertälje, Sustainable Food Societies, Våtkomposteringssystemet och sopsorteringen)
    • Förslag till utvidgning i form av kommuner som kan vara mogna för att försöka ta efter – en spridningsstrategi för varje moget pilotprojekt

    Organisationsfrågor

  • Heldagsmöte i höst, men inte i september för uppsummering av utskottets arbete så här långt med tanke på överlämning till den grupp som tar över i nästa mandatperiod. Planera överlämningen med bl.a. en sammanfattning av vad nuvarande gruppen har gjort.
  • Se över utnämningsprocessen till Mälardalsrådets Miljöutskott
  • Skriv ett välkomstbrev till ledamöterna som utses i nästa mandatperiod där det bl.a. framgår vilken roll och mandat man har som ledamot
  • Om det skall vara 24-timmars nästa år så skall det vara på våren för att inte kollidera med valet

Minnesanteckning  Hans von Essen

Dina 2000 kvadrat – och mina – undersökningen fortsätter

Nu har vi genomfört tio dagars inventering av mat. Jag har samlat ihop alla kvitton och varit noga med att inte missa något inköpstillfälle. Det här är en metodik som används för att undersöka konsumtion. Jag har varit med om en sådan undersökning och även hjälpt till att räkna fram resultatet. Man skall samla alla kvitton för matinköp under en vecka och skriva upp allt i gram och fylla i en blankett. För vårt hushåll måste jag modifiera metoden lite. Vi köper bl.a. spannmål i 25 kg säckar och gör vår egen gröt. Det skulle bli bra konstigt resultat vare sig vi gör det årliga spannmålsinköpet just under den veckan – eller om vi inte gör det – ifall vi skulle följa den metoden strikt. Alltså har jag använt metoden med hjälp av sunt förnuft och mina kunskaper om vårt speciella hushåll. Nu när jag inte behöver ta hänsyn till statistik och jämförelser med andra hushåll kan jag förbättra metoden. Jag vet t.ex. att det går åt 10 kg mjölk för att göra ett kg ost. Därför accepterar jag t.ex. inte att blanda ihop alla mjölkprodukter till en enda summa i kg, som man gör i den statistiska metoden. Jag kommer att få svårt att få fram en siffra på slutet, men de är inte det jag är ute efter. Jag vill ha en bild! Jag vill se framför mig mina åkerlappar i världen och hitta ett sätt att harmoniera mina matvanor.

Så här blev det:

9 liter K-mjölk (fil, yoghurt, grädde o.s.v. – även glass, eftersom Järnaglassen faktiskt är gjord av mjölk!) och 2,3 kg ost (reservation för skillnad i lager mellan periodens början och dess slut; men jag tror detta är ganska representativt) – gör totalt 32 liter mjölk på två personer och tio dagar. På ett år blir det runt ett ton mjölk för oss två. Eftersom en modern ekologisk ko ger ungefär 7 ton mjölk på ett år, så blir mitt ansvar en fjortondedels ko. Min grova gissning för en vecka sedan låg inte helt fel.

Hårt bröd och torr spaghetti gick åt 1,7 kg och dessutom två limpor mjukt bröd. Hur mycket de två limporna vägde har jag missat att notera, så jag gissar på ett knappt kg.  En annan fråga är hur mycket som är vatten. Jag gissar på att 0,5 kg vete gått åt. Det blir drygt ett kg spannmål per person och tio dagar – och därmed knappt 40 kg säd på ett år. Men till detta kommer säden vi köper för att göra gröt med. Jag tror att jag gör av med en 25 kg säck per år. Men det får vi undersöka närmare. Min grova gissning blir nu 65 kg säd varav 50 är ekologiskt. Det är knäckebrödet som är delvis oekologiskt till följd av vissa sorter som saknas i ekologisk variant och som vi tycker är alltför gott för att helt avstå ifrån. Jag får ta i det där med Vaasan Luomo surskorpor, men det har blivit svårare då den finska butiken i Södertälje tyvärr givit upp.

650 g korv från den Polska butiken har vi också köpt; mycket för att det är intressant att pröva. Kanske kan vi få dem att importera något från våra polska ekologiska gårdar i framtiden? Jag gillar att prova nytt och experimentera. Men att det går åt lite korv är nog ganska typiskt. 325g per person för 10 dagar blir 12 kg på ett år. Det blir ungefär ett halvt lamm, så om vi köper ett lamm per år (till två) + lite extra, så är det nog totalt ett helt lamm per person och år som går åt. Hur mycket är rent kött och hur mycket är potatisstärkelse, vatten och annan utfyllnad? Ingen aning, så jag utgår i den här beräkningen för att det är rent kött. Eventuellt äter vi mer kött på vintern, när vi inte har så mycket grönsaker som nu. Om jag gör om det här kvittoexperimentet några gånger under olika årstider kan jag nog få en bra uppfattning. Men tills vidare tror jag att vi äter upp ett 25 kg lamm per person och år – dock uppdelat på nöt, fläsk och får.

Choklad är nog en reguljär post. Jag kommer fram till 90 g kakao per person och vecka, vilket blir 6-7 kg på ett år. Enligt chokladsajten ger ett kakaoträd 3-4 kg kakao per år. Med den här takten på konsumtion har jag alltså två kakaoträd. Det mesta av detta är dock ekologiskt – från ”Green&Black organic” 70% iga – alltså mörka – choklad. Lite kommer från chokladöverdrag till ett gammaldags godis vi frestades till att köpa på Stadsmuséet i Stockholm. Om kakaon kommer från ekologiska småbruk där man låter kakaoträden växa under banan och kokos och där det hjälper någon familj att försörja sig, så är det kanske en rent positiv handling att köpa detta. Jag har skickat en fråga till företaget.

Vi har köpt sesamfrö och solrosfrö, men det är till förrådet. Hur mycket som går åt på ett år behöver undersökas på annat sätt än 10 dagar kvittosamling. Jag tror att jag skall göra en specialkoll för några produkter som jag vet går åt, men som jag lägger upp förråd av. Det är förutom sesam- och solrosfrö (ingår i morgongröten) också olja (raps- och oliv-), kaffe och en del annat.

Dina 2000 kvadrat – och mina…

”Dina 2000 kvadrat” är ett projekt som har förutsättningar att bli en folkrörelse. Vi är 7 Miljarder människor på jorden – och vi har 1,4 Miljarder hektar åkermark som skall föda oss. Det blir 2000 kvadratmeter var.

Projektet ”Dina 2000 kvadrat” vill visa hur den åkermarken kan skötas så att vi samtidigt kan njuta av ett överflöd av god mat och se till att den marken vi har ansvar för kan vända klimatutvecklingen, vårda jorden så den blir allt bördigare, göra oss oberoende av fossilbränsle, bidra till att minska havens övergödning och till att förbättra den biologiska mångfalden.

Projektet har både blogg och grupp på Facebook och ordar evenemang och skapar möjlighet för människor att vara med. Att göra allt det här är roligt också!

En tråd är att faktiskt ta reda på hur det är med mina 2000. Genomsnittlig svensk använder 4000 kvadrat, och om vi antar att det är genomsnittlig åkermark i världen, så är klimateffekten och effekten på biologisk mångfald och övergödning ohållbart negativ.

Själv är jag nog lite nördig i den här riktningen, men trots allt har jag inte full koll på mina 2000. Jag försöker ta tempen:

Vi (alltså frun och jag) odlar själva en hel del, och den mark vi odlar är inte inräknad i statistiken för världens åkermark, eftersom vi odlat upp en markbit som var i långt gången igenväxning när vi tog tag i den. Man skulle alltså kunna räkna bort den helt. Men markbiten är inte stor – mindre än 100 kvadrat. Eftersom vi bor bredvid den, så är den vårt skafferi. Vi kan verkligen minimera spill – och det vi ändå spiller går in i komposten och bidrar till hela kretsloppet. Likaså alla bär och all svamp vi plockar i skogen. Det blir en rejäl lättnad såväl i plånboken som i mina 2000 kvadrat.

Men trots allt köper vi en hel del mat.

Vi klarar sylt och mjölksyrade grönsaker året runt. Färskt grönt har vi eget från och med maj till och med november, tror jag. Det finns lite grönsaker i frysen och i konserver vi gjort, men potatisen och de andra rotfrukterna tar slut i september och vårt eget är inte igång förrän i juli. Lök har vi odlat alldeles för lite. Den tog slut i augusti.

Vi köper alltså en del grönsaker också – dels lite lyx och dels komplettering på vintern. 100 kvadrat till?

Bröd och spannmålsprodukter spelar en ganska stor roll i min mathållning. Vi äter varje morgon (de senaste 30 åren) en stor tallrik gröt gjord av råg och vete, som vi står på ganska bra. För detta vet jag att det går åt ungefär 25 kg spannmål per år. Vi köper nämligen i 25 kg säck och det går åt två sådana säckar på ett år till oss två – alltså en säck per person och år. Med hektarskörd 5-6 ton så räcker c:a 50 kvadrat. Bröd och andra spannmålsprodukter: 50 kvadrat till? Finskt hårt rågbröd – helst Oululainens Hapankorppuja – är beroendeframkallande, och jag har odlat ett beroende sedan barndomen, och nyligen har jag upptäckt att det finns en finsk matbutik i Södertälje (Makupala). Någon gång får jag kontakta Oululainen i Lahti och försöka få dem att använda ekologisk råg. Till dess får jag stå ut med att ha en bit konventionellt odlad rågåker i Finland. Jag gör nog av med 50 paket på ett år – kanske 12 kg råg. Det blir 25 kvadrat. I övrigt befinner vi oss i det ekologiska brödets förlovade land i Järna – med fem olika bagerier med en mängd läckra brödsorter; Saltå Kvarn, Nibble bageri, Almviks bageri, Järna Vedugnsbageri och Lilla Maräng. Kanske kan någon av dessa försöka sig på att kopiera de läckra finska surskorporna. I så fall får Oululainen se upp! Blir det en 25 kvadrat för ekologiskt bröd utspritt bland Saltå Kvarns kontraktodlare i Mellansverige?  Det fina med Saltå Kvarn är att de belönar odlare med bättre pris när de gör mer för miljön än ekologiskt regelverks minimum.

Som matolja har vi börjat använda Säby gårds (ekologisk gård här i Järna) rapsolja som standard. Hur länge räcker en femlitersdunk? En månad? Alltså 60 liter på ett år. Jag får fråga bonden på Säby någon gång hur många liter olja det blir per hektar. Normskörden för konventionellt i Södermanland ligger på 2,6 ton i Jordbruksverkets statistik för 2013. Ekologiskt brukar vara 80% av normskörd för höstsäd (De som säger halv skörd för ekologiskt jämför hela landets statistik vilket innebär att ekologiskt på övervägande sämre jordar jämförs med konventionellt som lägger beslag på de bästa åkerjordarna – alltså helt missvisande!).  Men hur mycket av rapsen är olja? Rapsen pressas och pressresten är foder till Säbys kor. Eftersom vi dricker av Arlas ekomjölk, så tar vi in en liten bit av det också, även om det då är uppblandat med flera andra gårdar. Jag gissar helt grovt på att 50 kvadrat av Säby gårds rapsåker är till oss två. Det känns också bra. Jag har börjat titta på det där rapsfältet med en särskild tillfredsställelse. Säby är en gård som har en bra balans. Jag tror att de har hög självförsörjning med foder också.

Vi är inte vegetarianer och vi har inte egna djur. Vi brukar köpa ett lamm på hösten – styckat och klart, och stoppa in i frysen. Sedan kommer bitarna fram och lagom till nästa höst är frysen tom. Det kommer från en gård som har 10 hektar åker. Jag tror hälften av den åkern 5 ha går till foder till får och lamm och jag tror att de producerar 60 lamm på ett år. Det blir faktisk 800 kvadrat där om man räknar, d.v.s. 400 kvadrat eftersom vi är två som äter, och dessutom är det här bjudmat. Dessa kvadratmetrar har vi gott samvete för. De kommer från en mönstergård som vi känner väl. De har en bra växtföljd och bygger upp sin markbördighet mycket medvetet – alltså är den marken definitivt en kolfälla! Ibland köper vi några korvar och salami av blandat ursprung, men jag har ingen koll på hur mycket det blir på ett år. Skall jag gissa på att vi har 200 kvadrat i diverse kött här och där i världen?

Det börjar bli dags att samla kvitton och notera allt under en eller ett par veckor och försöka få koll.

Mjölk och ost går åt. Här skulle en rejäl kvittokoll behövas. Mellan tummen och pekfingret gör vi av med 2 liter K-mjölk och ett halvt kg ost på en vecka. Eftersom det går åt 10 liter mjölk för ett kg ost, så blir det 7 kg mjölk på en vecka – 1 kg om dagen. Räcker det till smör också? 400 kg mjölk per år. Säg 600 kg, så har vi en tiondedels mjölkko. Hur mycket åkermark kräver den då? Jag är husdjursagronom och hade för tjugo år sedan hand om en flock på tio mjölkkor. Jag borde veta. Men det beror mycket på vilken gård det är ifrån, och sedan Nibble gård brann ned köper vi Arlas ekomjölk. Ostar har jag alltid velat variera eftersom jag gillar variera mellan olika smaker. Arlas ekomjölk kommer väl från mejeriet i Kallhäll och de hämtar så vitt jag vet från ekogårdar i Stockholms och Uppsala län. Ostarna kommer från olika mejerier i Sverige och Danmark. Det mesta är ekologiskt, men vi kan inte avstå från Västerbottenost, ibland Port Salut och en del annat som inte finns i ekologiska varianter. Gissningen 800 kvadrat är mycket mycket grov; utspritt främst i Mälardalen, men lite grann här och där i hela norra Europa.

Det slår mig att lyx och smak står för en väsentlig del av det vi köper och var det kommer ifrån är mycket utspritt. Någonstans i världen har vi en del i ett avokado- ett oliv-, ett citron- och ett mangoträd. För att inte tala om några kaffebuskar. Föresten någon liten del i ett kakaoträd också. Och sockerbetor och kanske lite sockerrör…

Jag tror att jag håller mig gått och väl inom ramen, trots alla extra. Men det skulle behövas en del räknehjälp även för mig. Det är allt det där lyxiga som slinker med som är extra svårt att räkna. Det kräver en disciplin och kanske hjälp av någon annan att övervinna den där mänskliga driften att vara lite blind för sina svagheter.

Nu sätter vi igång och samlar kvitton! Det duger inte att ha så här dålig koll…