Livsmedelskedjans betydelse kan knappast överskattas

Jag menar att livsmedelskedjan är vår största miljöfråga och att nyckeln i frågan är att öka intresset och engagemanget för mat över huvud taget. Det innebär att många fler människor behöver komma in i mathantverket.

Mot detta verkar vår mänskliga rädsla för det okända – vår dagliga
mat har blivit något okänt.

Dels är vi rädda för gamla kända faror – bakterier och sådant – och dels är vi rädda för okända nya faror. Ibland är vi orationellt rädda för sådant som inte är farligt. Och så missar vi kanske just därmed att akta oss för något som verkligen är farligt. EU´s nya livsmedelslag kom till just av den anledningen. Stora aktörer inom livsmedelsindustrin inklusive forskare lade hela sin auktoritativa tyngd på att försäkra om att det inte kunde vara någon fara med att utfodra nötkreatur med köttmjöl. Att tro något sådant var vidskepelse. De blev trodda. Mycket länge blev de trodda. Alltför länge. Man såg inte varningssignalerna i form av fall av en variant av Creutzeldt-Jacobs sjukdom som började uppträda i Europa. Annars var det bara kannibaler på Nya Guinea som haft den här sjukdomen. Till sist var det inte möjligt längre att förneka ett samband. Nu slog det istället i andra riktningen. Jag tror åtgärderna mot ”Galna kosjukan” kostade fler människoliv i form av lantbrukare som tog sitt liv än själva sjukdomen gjorde. Oerhört kostsamt blev det i alla fall och många oskyldiga drabbades hårt av åtgärderna, som har skjutit långt över målet på många punkter. Det är inte bara orättvist när småskaliga producenter drabbas på grund av något som har att göra med industrin. Det är också farligt. Vi riskerar att slå ut just det som kan bli räddningen i en verklig krissituation.

EU´s nya livsmedelslag kom till med syfte att förebygga att något sådant som ”Galna Ko” sjukehistorien skulle kunna upprepa sig. Dels skall man kunna avslöja faror i god tid. Dels skall man inte överdriva åtgärderna och
inte tillåta att de slår åt fel håll.

Därför intresserar jag mig för ett ärende med den knastertorra titeln ” Remiss till revision av livsmedelskedjans kontrollmyndigheter”.

Det är verkligen viktigt att livsmedelskontrollen har en rätt organiserad styrning så att den kan reagera tidigt och förebyggande – se okända faror i god tid – och låta bli att se faror där det faktiskt inte är så farligt. Denna livsmedelslag har i praktiken fått en hel del negativa sidoeffekter. Men jag tror inte det har direkt med lagen att göra. Det handlar snarare om hur lagen tolkas och om att gamla vanor lever kvar och att det finns stora brister i kunskaperna kring mat. Vem kan idag säga: Jag vet var den mat jag äter kommer ifrån och hur den har odlats?

Jag har alltså läst och grunnat över ”SOU 2011:223 revision av
livsmedelskedjans kontrollmyndigheter
” och – jag håller inte riktigt med om
Miljökontorets förslag till remissvar. Därför tänker jag föreslå ett eget. Så här ungefär:

”Kontrollen av kontrollerande myndigheter inom livsmedelskedjan och dessas effektivitet är viktigt. Miljönämnden tillstyrker utredningens huvudförslag som innebär att dels bygga vidare på de befintliga kontrollmyndigheternas respektive internrevisioner och dels att tillsätta ett råd för den nationella samordningen. Det kan vara en god idé att i detta råd, i enlighet med utredningens förslag, ta in aktörer som inte alls kommer från myndighetssfären utan från forskning, bransch eller civilsamhälle. Vi förordar i sådant fall en modell som bygger på trepartssamverkan, d.v.s. där stat, näringsliv och civilsamhälle är representerade och kommer till gemensamma omdömen.”

Jag har en vecka på mig att putsa på förslaget.

Remiss Klimatstrategi och Energiplan 2011-2014

När jag började granska kommunens klimatstrategi visade det sig att det fanns en hel del att säga. Här kommer det:

Klimatstrategi och energiplan 2011-2014

 

Vi ser positivt på den höga ambitionsnivån i förslaget. Miljöfrågan är viktig och Södertälje kommun kan genom att vara proaktiv vända hot till möjlighet. Här finns goda förutsättningar genom stort ideellt engagemang och en potentiell internationell dragkraft genom medverkan i EU-projektet BERAS Implementation.

 

Däremot finns brister i förslaget som innebär att vi förordar en ytterligare remissomgång efter inarbetande av nedanstående synpunkter och eventuellt andra synpunkter som kan ha inkommit vid denna remiss. Moderaterna har förordat att miljöfrågorna i sin helhet inklusive strategin underställs miljönämnden, där den samlade kompetensen finns. 

 

Klimatmötet i Köpenhamn, som inte lyckades få världens stora aktörer med sig ens på målsättningar som var klart otillräckliga, visar att helt nya tag måste tas. De angreppssätt som hitintills tagits i världen, och som även detta förslag bygger vidare på har visat sig otillräckliga, samtidigt som det finns alternativ som är väl dokumenterade.

 

Man kan ta två olika perspektiv för att få ett grepp om klimatpåverkan och energiåtgång. Antingen ser man utifrån vad som görs inom ett begränsat geografiskt område inom produktionen. Fördelen med det perspektivet är att det finns användbara mätbara parametrar. Nackdelen är att det kan bli missvisande genom att en energikrävande verksamhet flyttar utom kommunen till annan ort. Det ser ut som en minskning, men är i verkligheten inte det. Det andra perspektivet är konsumentens – ”Bilen, biffen, bostaden”. Detta perspektiv anknyter till människors vardag och ger en möjlighet att bli aktiv. Detta synsätt stärker också möjligheten att upptäcka när en effektivisering endast undanträngs på annat ställe i det globala systemet.

 

En klimatstrategi bör inledas med en analys av dessa båda perspektiv; välja parametrar som bidrar till en helhetsförståelse in i vardagen. Här spelar ekologiska fotspår en nyckelroll i och med den visualiserande kraft de har. En genomsnittlig svensk uppehåller c:a 4000 kvadratmeter åkermark i odling för sin mat. Denna areal kallar man ett ekologiskt fotspår. Det finns på jorden c:a 1 400 Miljoner hektar åkermark och cirka 7 000 Miljoner människor. Det innebär att det finns c:a 2000 kvadratmeter åker per invånare på jorden i genomsnitt. Den största orsaken till att vi kräver så stor areal är en onödigt hög konsumtion av kött. Även spill och annat slöseri bidrar. Med en väl balanserad och hälsosam kost räcker 2000 kvadratmeter väl. Om vi dessutom väljer mat utifrån ekologiskt hållbar odlingsmetod sätt – växling mellan flerårig vall (=klöver och gräs) och ettåriga grödor och balanserad djurhållning som förädlar vallfoder (=hö, ensilage och bete) – och att genom vår köpkraft som konsumenter stimulera lantbrukarna att odla till lokala marknader med rätt metoder, så innebär det en mycket stor klimatpåverkan och energieffektivisering. Lägger vi till detta att när vi blir mer intresserade av det som ligger närmare och upptäcker hela världar i något så nära som maten kan detta tränga undan sysselsättningar som kostar betydligt mer i energi och klimateffekt. Vad som än händer kommer vi att äta mat. Mycket annat är det trots allt möjligt att avvara. ”Slow food” rörelsen visar att det finns en stor kulturell kraft i det nära och enkla.

 

Strategin missar nästan helt detta område. Detta trots att det är ett område som kommunen har särskild anledning att vara stolt över. Kostenheten i Södertälje kommun fick nyligen ta emot Earth Hour Challenge hederspris för sina planer för maten i kommunens restauranger. Kostenhetens arbete med Östersjövänlig mat har samtidigt en betydande klimateffekt och detta bör uppmärksammas mer i strategin. Det finns många potentiella synergier att tillvarata.

 

 

En viktig aspekt är resiliens. Ett samhälle med hög resiliens kan svara dynamiskt på yttre förändringar och hitta nya vägar. Ett arbete med maten stärker resiliensen – en viktig egenskap i en framtid av fortsatt stora förändringar i omvärlden. En satsning på det nära kan både innebära möjligheter att kapitalisera möjligheter i besöksnäringen i goda tider – och klara sig igenom dåliga tider. Förutom allt annat innebär samma strategi en konjunkturförsäkring!

 

Att lägga hela fokus i klimatstrategin på koldioxid kan ifrågasättas. Nyare forskning pekar mot att kvävet kan ha en ännu mer avgörande roll i och med att det reaktiva kvävet har en kaskad av återeffekter. Ett sätt att få ett fokus som är mindre ensidigt vore att lägga större vikt vid mått av ekologiska fotspår som kan visualiseras och illustreras bildmässigt och därmed ha en större potential för kommunikation och begripliggörande än abstrakta mått som ton koldioxidekvivalent. Bred förståelse är av stor betydelse även för en klimatstrategi och energiplan. Naturligtvis skall redan etablerade måttenheter fortsätta att användas – här vill vi peka på behovet att sätta in måttenheterna i sammanhang och stegvis introducera nya mer visuella mått.

Vi föreslår även att ta utgångspunkt i att lyfta blicken i en långsiktig vision – Södertälje 2050. Perioden 2011-2014 behövs för att arbeta fram visionen i en brett upplagd process. Här är den fysiska översiktsplaneprocessen avgörande. Det är ett hårt tryck på mark i Södertälje kommun. De ekologiska fotspåren går långt utöver kommunens gräns och på den nära marken trängs därför förslagen. Planen för markanvändningen blir som att planera en trångbodd lägenhet. Det uppstår konflikter då olika slags markanvändning tränger på varandra (t.ex. transportbehov mot behov av tystnad för rekreation) och det kommer alltmer att behövas ett kraftfullt verktyg för att hantera detta och garantera att miljön inte drar det kortaste strået.

 

En viktig aspekt som saknas i inledning och sammanfattning är fokus på åtgärder som samtidigt är miljöåtgärd och lönsamt och en tydlig strategi för hur hinder kan undanröjas. Sådan förändring borde gå av egen kraft. Varför gör den inte det? Vad står i vägen?

 

Medlemskapet i Sveriges Ekokommuner SEKOM nämns, men det beskrivs inte någon strategi för hur detta skall utnyttjas och har utnyttjats. Det finns en möjlighet att få en egen profil inom SEKOM och därmed dra nytta av en tydlig miljöprofil. SEKOM driver ett strategiskt arbete och har även bidragit till att ge Sverige en internationell profil på miljöområdet. Samarbete inom SEKOM finns, men potentialen är inte fullt utnyttjad.

 

Förändringsarbete för miljön innebär dessutom en möjlighet att delta i EU-projekt och få extern medfinansiering, vilket bör utnyttjas och även kommenteras i den inledande analysen i en klimat- och energiplan. Det är även viktigt att omnämna potentialen av samverkan med ideella aktörer som t.ex. Omställning Sverige.

 

4.1  När utsläpp från jordbruk nämns är detta det jordbruk som bedrivs inom kommunen. Det bör kommenteras att läget blir ett annat om man istället utgår från det jordbruk som hör till Södertälje genom det medborgarna äter.

 

4.1, not 11 Energi som exporterats har räknats ifrån, men har energi som importerats inte lagts till också?

 

7.1.3 Delmål 2014 – 20% av ny bebyggelse skall vara nära noll hus – verkar som en låg ambitionsnivå för nybyggnad. Det framgår på sid 28 att EU kräver 100% till 2020.

Delmål att områden med ny byggnation skall ha god tillgång till kollektivtrafik. Det är ju bra – men man borde med det planmonopol vi har kunna ställa högre krav än så.

Ta ett bredare grepp vision Södertälje 2050. Det finns en risk att vi bygger in oss och kommer i återvändsgränder då en gemensam vision för hela kommunens fysiska framväxt saknas.

 

Sid 29 – saknar Järna, Hölö, Mörkö, Mölnbo och Enhörna i analysen.

 

Sid 30 – OBS att central kompostering för att tillvarata biogas medför inblandning av icke önskade ämnen i restprodukten. Det kan omöjliggöra återcirkulering. I kommunens landsbygdsområden bör istället kretslopp baserade på lantbruk stimuleras. Där behövs hjälp från kommunen eftersom sådan hantering medför en tillståndshantering som blir mycket stor för lantbruksbaserad biogas som vill ta hand om livsmedelsrester.

 

7.1.5  Andel fordon som kan gå på förnyelsebara bränslen bör specificeras. Det är stor skillnad på etanol, biogas och el. Omställning till etanol är betydligt enklare – men tillgången till biomassa som råvara till etanol och dess energibalans och eventuella undanträngning av livsmedel är en viktig fråga som måste hanteras.

”Livsmedelssvinnet skall minska” är alltför vagt. Analysen behöver fördjupas.

 

Sid 32   Det förklaras inte hur köttkonsumtionen ger minskade klimatutsläpp genom inköpt foder. Skillnaden mellan djur som lever av grovfoder som odlas i flerårig vall och är nödvändig för jordens långsiktiga fruktbarhet och kan göra åkern till en kolfälla – och djur som lever av ettåriga grödor som konkurrerar med livsmedelsproduktion förklaras inte. Denna brist, som även finns i de bakomliggande analyserna (det är en allmänt spridd bristande analys/bristande helhetssyn), gör att man felaktigt generellt drar slutsatsen att nötkött har den största negativa klimatpåverkan. Nötkreaturens klimatpåverkan hänger på hela gårdssammanhanget. Det antal idisslande djur som behövs för landskapsvård och för att ta tillvara vallodling som behövs som växelgröda i hållbart lantbruk har flera funktioner och det blir därför fel att köttet från sådana djur belastas med hela klimateffekten på det sätt som görs i en livscykelanalys.

 

7.2.1   Attitydpåverkan genom skolan nämns inte. Att engagera skolan i samband med en allmän uppryckning är antagligen det effektivaste sättet att påverka attityder.

 

7.2.2   ”Omställning Sverige” som drivs av en bred grupp med Folkrörelserådet Hela Sverige Skall Leva omnämns inte. Samverkan med de civila grupperingar som arbetar för en snabbare omställning än den som kan arrangeras av en myndighet borde vara självklar. Trepartssamverkan med kommunen, företagen i sektorn (som omnämns) och civilsamhället har en viktig roll att spela.

 

7.2.3   Tveksamhet till energigrödor p.g.a. konkurrens med livsmedel nämns tidigare i dokumentet. Varför finns då detta bland prioriterade åtgärder? Kommunens åkermark räcker inte till mer än en tredjedel av befolkningens behov av livsmedel – och därtill kommer Stockholm. Därutöver kommer den globala befolkningsökningen och rimligen ökande efterfrågan på livsmedel. Det är lantbrukarnas intresse och förutsättningar att odla livsmedel för närmarknaden som behöver utredas närmare.

 

Översiktsplanearbetet är avgörande. Viktigt är att aspekten optimal multifunktionell markanvändning för hållbar utveckling spelar en viktig roll i hela Översiktsplaneprocessen. Detta borde vara en prioriterad åtgärd.

 

 

 

 

För Moderata Samlingspartiet i Södertälje kommun

 

Hans von Essen (M)

2:e vice ordförande i Miljönämnden