Det var en fröjd att se en av våra studenter inför ett tjugotal lokala bönder och några andra aktörer från Vitryssland, Litauen och vår svenska delegation i Minsk berätta om sina upplevelser och vad hon lärt på sin gård – Solmarka gård söder om Kalmar. Hon lyste av entusiasm och gav detaljerad information om tekniker hon lärt och om hur det ekologiska odlingssystemet fungerar. Det blev många frågor och detta inlägg drog över den tilldelade tiden – framför allt på grund av alla frågor. Men det var bara bra. Det här var precis vad åhörarna hade kommit för.
Tekniken att bränna ogräs hade hon i sin agronomutbildning läst om. Men nu hade hon också sett den i verkligheten – och själv varit med och gjort det!
Efter hemkomsten från vår resa till Minsk och Grodno är jag alldeles förbi av trötthet – men också nöjd. Det har varit intensivt att vara både reseledare och projektledare och den ende i det svenska gänget som kan ryska och är van vid förhållandena i Vitryssland. Resan har gått bra. De tre agronomstudenterna från lantbruksuniversitetet i Grodno kommer att vara goda ambassadörer för Sverige och vi har lämnat ett material efter oss i form av broschyrer och utbildningsmaterial (en hel del översatt till ryska) – och det finns en uppenbar törst efter materialet. Jag har fått lova att komma tillbaka ganska snart till Grodno och jag räknar med att till dess finns det människor på universitetet som läst in sig och vi kommer att kunna gå vidare.
Kort sagt; jag är trött, men nöjd. Nu skall jag ägna några dagar att ta hand om trädgården därhemma. Det blir skönt!
Ekologibloggen 