Just nu i början av augusti är den bästa tiden i köksträdgården. Idag bestämde vi oss för mangoldsås till lunch. Det är bara att plocka bladen och sätta igång.
Så här gör vi: De vita stjälkarna skiljer vi av och kokar för sig. De lägger vi sedan i en marinad av vinäger, olja, salt och peppar och så kan vi ta fram dem till olika måltider tills de tar slut. Om vi pressar ned stjälkarna med marinaden i en glasburk, så håller de så länge det behövs.
Bladen strimlar vi och kokar och häller av vattnet. Sedan steker vi bladen med vitlök och rör i först creme fraiche och hettar upp och sedan riven ost.
Det bara att koka spaghetti till och ta fram morötter, sallat och dressing så är måltiden klar.
Jag fick idén att försöka räkna ut hur många kvadratmeter åker eller trädgårdsland här och i världen som gick åt till dagens mathållning. Här är räknestycket som gäller två personer:
0,5 kg morötter – jag tar ut ungefär 4 kg morötter per kvadratmeter, så det är 0,1 kvm. Jag räknar med att det halva kg jag drog upp idag går åt under dagen
0,5 kg mangold – jag gissar att skördenivån är ett par tre kg per kvm, så det bir 0,2.
Sallat växer i stort sett i olika mellanrum. På försommaren växer de på de platser som gurkan, pumpan mm senare tar över, sedan stoppar jag in plantor i luckor efter tidigt skördade grödor. Jag räknar inget där.
Till frukost och under dagen kan vi frossa på färska bär – och det har vi också gjort. Våra bär växer inte på åkermark – i alla fall inte sådan som ingår i statistiken över världens åkermarker. Skall vi ändå räkna på det så har vi 60 buskar som kräver 1 kvm var och det försörjer oss året om med massor av färska bär och sylt + en del att ge bort och bjuda på. (Däremot blir inget över till försäljning, så bären förblir ”ovärderliga”, vilket känns bra.) Skall jag räkna åkeryta för bär så kan jag antingen titta på ett genomsnitt över året och kommer då till 60/365 = 1/6 kvm, eller på vad jag faktiskt plockade idag, vilket är kanske en tiondedel av det som finns på en buske, alltså 1/10 kvm.
Bröd och gröt har också gått åt eller kommer att gå åt under dagen. 0,5 dl rapsolja (från Säby gård i Järna) går åt till dressingen + 1 citron.
Osten däremot kräver ytor någonstans. Det gick åt en kvarts kg ost till mangoldsåsen. Det går åt 10 kg mjölk till ett kg ost, så det blir 2,5 kg mjölk. Å andra sidan var vi tre i maten – alltså för två 2,5*2/3 = 1,6 kg . Med creme fraiche och morgonens filmjölk/yoghurt + ostmackor och smör under dagen tror jag 2,5 kg mjölk kg stämmer för oss två på en dag. En ekologisk genomsnittsko producerar 7 000 kg mjölk på ett år. Ett nyckeltal för en ekologisk gård som är självförsörjande med foder är att 2 hektar (= 20 000 kvm) åkermark behövs för varje mjölkko. Men då är det medräknat att en sjättedel av arealen används till avsalugröda som inte är till korna och att den kalv kon får varje år också skall leva och växa. 2,5* 20 000/7 000 = 7,5 kvadratmeter. Å andra sidan så inkluderar den här beräkningen kött från en årskalv som ”biprodukt” och ett fält för spannmål, raps eller något annat till avsalu. Vi har ätit spannmålsdosen, men inte nyttjat utrymmet för kött idag. Jag tror vi kan dra av en tredjedel, så vi hamnar på 5 kvm för dagens mjölkprodukter.
Det innebär att om detta var en genomsnittlig dag för året, så behöver vi 5 + 0,3 kvm * 365 = 1 900 kvm åker för två personer = 1 000 kvadrat för en. Det innebär att vi ifall detta hade varit en representativ dag (vilket det inte är – vi har ett behov att ibland lyxa till det med olika saker) så hade vi legat på hälften av globalt genomsnitt – vi är 7 miljarder människor som delar på 1,5 miljarder hektar åker – alltså 2 000 kvm i genomsnitt. Det här är som synes en mycket grov beräkning, men den tillfredsställer mitt behov av avstämning. Det som odlas till korna behövs också för att marken bygger upp sin långsiktiga bördighet. Därför bör man inte bli förskräckt över de stora ytorna . En genomsnittlig svensk använder 4 000 kvm – och en stor del av detta är ettåriga grödor som går till foder till broilers, värphöns, svin och nöt. De odlingarna är resurskrävande och påverkar jorden negativt.
Kaffe går också åt. För trettiofem år sedan ägnade jag en månad åt att skörda kaffebönor för hand i korgar på ett småbruk i Costa Rica. Det var en fin liten gård. Jag hoppas det finns sådana kvar. Om jag minns skördemängderna per buske, buskarnas storlek och avstånd emellan dem rätt, så bör vi kanske räkna in en tiondedels kvadratmeter för kaffet. Det blir en hel del på ett år. Vi köper alltid ekologiskt kaffe, men vet tyvärr inte så mycket mer om hur det går till i praktiken idag där just det kaffet odlas. Någon gång skall jag kolla upp det. Dagens konsumtion av svartpeppar tror jag är försumbar i sammanhanget och övriga använda kryddor har jag plockat direkt i våra rabatter.
Slutsatsen av det hela är att jag är nöjd med dagens lunch på mer än ett sätt, men att det finns frågor kvar, även en dag som denna då vi äter mycket egenodlat.
Ekologibloggen 