Vad handlar hållbart livsmedelssystem om i praktiken?

Vad skulle du göra om du hade makten i världen att lägga om det globala livsmedelssystemet – som idag helt uppenbart är ekologiskt ohållbart – till hållbart?

Problem nummer ett är att en sådan makt inte existerar och om den gjorde det skulle den vara en fullkomligt oacceptabel diktatur.

Det som skulle vara möjligt är att bygga upp en gemensam insikt om vad som behöver göras som en tillräckligt stor grupp människor kunde ställa sig bakom med tillräckligt stor entusiasm och vilja och dra sina respektive nätverk och med sig. Denna insikt måste få en sådan kraft att de som sitter på olika maktpositioner kan fatta beslut som går emot kortsiktig bekvämlighet till förmån för det som är bra på lång sikt. Inte särskilt enkelt med andra ord… I denna resa ingår att var och en av oss börjar förstå vilka maktpositioner vi faktiskt har själva och att vi börjar sortera exakt var oliks ansvar ligger. Var och en kan ta ansvar för att ändra sina egna matvanor och vardagsvanor till något hållbart, men vi har också ansvar i våra yrkesroller och som förebilder i våra familjer, vänkretsar och nätverk. En del roller är mer strategiska än andra och en del människor har samlat på sig mer makt än någon människa kan hantera eftersom många människor inte tar den makt och de ansvar som de faktiskt har. Att tänka förändring utan att tänka in maktfrågor är som torrsim.

Någon har påpekat att ingen människa på jorden är mer än fem handslag bort. Rent matematiskt kan man pröva tanken. Om varje människa befinner sig inom handslags längd till i genomsnitt 100 andra – och med tanke på hur mycket vi reser och hur många människor som har handslagskontakter över klotet tror jag 100 inte är överdrivet – så har vi 100 gånger 100 = 10 000 inom två handslag, 1 miljon inom tre, 100 miljoner inom fyra och 10 miljarder inom fem. Jag tycker kalkylen håller som grov överslagsberäkning.

Alltså – ett relativt litet antal människor som verkligen tar en gemensam handlingsplan och som använder sin förankring i nätverk som når ut i alla möjliga olika kulturella riktningar och som använder en utgångspunkt som har en sådan sanning i sig att människor med de mest olika utgångspunkter kan ta in den – skulle kunna åstadkomma mycket. Poängen här är att tänkesättet måste bekräftas av insikt och bekräftas och förstärkas i mötet med verkligheten. Jag har många gånger iakttagit att den här kraften finns när jag eller någon annan lyckats förmedla en insikt direkt till en annan människa. Det har ingenting med karisma eller övertalning att göra utan när det är när en tanke når en människa på ett sådant sätt att den väcker dennes egna insikt och blir livsavgörande.

Om det är möjligt att åstadkomma detta i fem handskaksled så kan det fungera. Stannar det på halva vägen är risken att det istället skapar en ny konfliktlinje… Här ligger risken med sociala media och massmedia. Ett skrivet ord kan så lätt uppfattas på olika sätt och tas upp olika. 

Med detta sagt…

Det första att då ta tag i, tänker jag, är den systematiska överproduktion av livsmedel som skapas på bekostnad av att metoderna bryter ned jorden, slår ut biologisk mångfald och skapar kostnader som nutida skattebetalare och en framtida generation kommer att bli tvungna att ta. Denna överproduktion leder till att priserna på livsmedelsråvara pressas ned till en nivå som råvaruproducenten inte har en möjlighet att producera till utan att begå någon form av rovdrift.

Den ekologiskt ansvarsfulle producenten blir genom den stora överproduktionen och de låga priserna för ”konventionellt odlat” hänvisad till en nisch av engagerade konsumenter som är beredda att betala extra. Som nisch passar de in i det rådande systemet – och kommer tyvärr inte att förändra det direkt. Däremot kommer det att bidra väsentligen på lite längre sikt. Den stora förändringen kräver en förändring i det stora systemet. Den förändringen kan – är min förhoppning – komma när det nya och ekologiskt ansvarsfulla systemet som växer under skuggan av det stora blir så starkt att insikten griper omkring att vi inte längre behöver det stora systemet. Vi klarar oss bättre utan det. Då blir det möjligt att övervinna hyckleri, korruption, subventioner av det ohållbara och annat som tyvärr finns i vår värld i alltför stor omfattning. När vi är tillräckligt säkra på att det nya systemet är hållbart – då kommer vi våga att faktiskt tillämpa sådant vi sedan länge väl vet att vi borde göra.

Det är dessa och liknande tankar som fått mig att dra slutsatsen att lägga fokus på vårt arbete på kommuner. Den globala skalan är för stor. Vi ser ju hur långsamt processen i FN går – och hur den fastnar i låsningar. Kommunerna är stora nog att synas – och små nog för att ha en chans att enas över ideologiska gränser.

Med andra ord: Det är inte frågan om ”vad jag skulle göra om…” Jag håller redan på med det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s