Olika system för odling av fisk på land

När man odlar fisk i kassar i havet, så kissar och bajsar fiskarna naturligtvis rakt ut i vattnet och det hela tas om hand genom det stora havets utspädning och naturliga rening. Vilda fiskar gör naturligtvis detsamma. Skillnaden är att odlad fisk utfodras. Man häller alltså fiskfoder, som dels består av fiskmjöl och dels av grödor odlade på land, rakt ut i vattnet. Kan det undgå att bidra till havets övergödning? Detta har gjort mig betänksam mot odlad fisk när skalan blir allt större. När man talar om att foderutnyttjandet är ett till ett, vilket ger illusionen att man får lika mycket fisk som man ger foder, blir jag bara mer skeptisk. Fodret är torrt och köttet innehåller mest vatten. Att räkna kilogram utan att ta hänsyn till hur mycket som är vatten blir missvisande. Ett problem som visat sig i praktiken är att odlad fisk kan utveckla sjukdomar som sedan sprider sig till vilda bestånd. Detta betyder inte att all odling av fisk i havet är dåligt. Men vi behöver en nyanserad diskussion om den!

När man odlar fisk på land i slutna system så försvinner de här invändningarna. Man återvinner vattnet genom att det renas och går tillbaka till fisken. Foderrester, avföring och urin tas tillvara i reningen och i bästa fall används avfallet som gödning till att odla grönsaker. I allra bästa fall består fiskfodret av något som inte kan användas till människoföda direkt. Det finns gräsätande fisk och fisk som lever av alger. Det är något som låter bra för den som bekymrar sig om algblomning. Fiskodling som faktiskt bidrar till att lösa problemet med övergödning samtidigt som näringsrik mat produceras! Det är ju ekologi!

Här skapar den konventionella kommunikationen kring animalieproduktion ett problem. Begreppet ”foderomvandlingsförmåga” används slarvigt. Man räknar kg protein i fodret mot kg protein i produkten och får en siffra. Men i det ena änden är proteinet från början av hög kvalitet som människomat som i fiskmjöl och soja – och i den andra änden är det protein i klöver och lusern, som behöver odlas för jordens skull och som inte är ätligt för människor. Resultatet av att man inte tar hänsyn till proteinets kvalitet är att man drar slutsatsen att de djur som använder mest högkvalitativt foder har den bästa foderomvandlingsförmågan. Det är faktiskt en katastrofalt felaktig slutsats som får konsekvenser. Den animalieproduktion som använder svårsmälta fodermedel får dåliga siffror och de som lever av människomat får bra siffror. Det är faktiskt rakt upp och ned! Att räkna mer noga är inte enkelt. Att räkna riktigt noga är inte ens möjligt. Men vi vill så gärna ha en endimensionell siffra. Det blir ju så enkelt att dra slutsatser när hela komplexiteten kan göras om till en siffra. Då kan till och med en maskin fatta besluten med hjälp av algoritmer.

Risker med att låta algoritmer ta över mänskliga beslut är en annan diskussion.

Jag var i måndags (27/11) på ett seminarium ”De nya affärsmöjligheterna . Fina fiskar fast på land”. Dels besökte vi en anläggning som odlade stör – och närmare bestämt med huvudinriktning på rysk kaviar – och dels fick vi en överblick över branschen.

Det finns två principiellt olika system: RAS och Maya Chy.

RAS – som står för ”Recirculating Aquatic System” är i praktiken ungefär som att ha akvariefiskar fast större. Vattnet måste cirkulera ständigt. Eftersom det är mer fisk per volym vatten än i ett vanligt akvarium måste cirkulationen gå fortare för att få bort allt som fiskarna utsöndrar innan det förgiftar dem. I den anläggning vi besökte byts allt vatten ut varje timme. Sedan går det igenom sedimentering, fettavskiljare, ozon, fettavskiljare en gång till, ammonifiering, nitrifiering och denitrifikation tills vattnet är tillräckligt rent. Den stora nackdelen med detta system är att det är dyrt. Därför passar det inte för billig fisk. Rysk kaviar är alltså en passande produktion i det här systemet. Ett annat problem är att det blir svårt till omöjligt att få KRAV certifiering – av djuretiska skäl. Fiskarna simmar runt runt i en bassäng som inte innehåller något annat än ett antal fiskar av samma art och ekonomin gör att man vill ha dem så tätt som möjligt. Jag tycker att ekonomin är det allvarligaste problemet här. De dyra investeringarna leder till att det krävs mycket stor skala för att få ihop det hela ekonomiskt. Trots allt detta tror jag den här metoden har sin roll i att avlasta havsfiske och fiskodling i haven – och ge meningsfullt innehåll till tomma industrilokaler. Tekniken kan säkert förfinas. Man kunde t.ex. mycket väl tänka sig att sätta till vattenväxter som hjälper till mer reningen och man kan använda restprodukten som filtreras bort till odlingsändamål. Det sista är en bra fråga att ställa som konsument

Maya Chy – betyder helt enkelt fisk från Maya-kulturen. Det är ett traditionellt fiskodlingssystem som växt fram i Centralamerika – alltså i Maya-indianernas land. ”Chy” betyder ”fisk”. Grundprincipen cirkulerande vatten är densamma – men reningssteget består av luftning och grönsaksodling. Fiskarna producerar alltså koldioxid och kvävesalter, som för dem är avfall, men som är näring för växterna. Systemet producerar alltså både fisk och grönsaker – och tar tillvara rester från jordbruk och livsmedelsförädling. Och produktionen av grönsaker är större än produktionen av fisk! Detta speglar det faktum att växterna spelar den mest grundläggande ekologiska rollen. Fisken är minst ett steg högre upp i ”näringskedjan”.

Under svenska förhållanden passar det att använda gamla lador som står tomma till Maya Chy. En sådan variant håller på att byggas upp på Fräkentorp utanför Malmköping. Det skall bli intressant att följa framväxten av detta system.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s