Dåliga tider är goda tider för lantbruket

Just nu upplever jordbruket i Ryssland en renaissans – tack vare krisen med EU och de följande sanktionerna.

Så har det alltid varit. Under första världskriget blomstrade jordbruket i Sverige och det var möjligt att leva också på mindre gårdar. Höga priser på livsmedelsråvaran är ju bra för landsbygden – mindre bra för städerna där konsumenterna finns. Ivar Lo Johansson beskriver i sin självbiografiska roman ”Pubertet” hur han som tonårigt barn i en småbrukarfamilj oroade sig för hur det skulle gå när kriget tog slut och hur han önskade att det kunde varat lite längre. (Sverige höll sig ju utanför kriget så vårt lantbruk slapp vara slagfält).

Ekonomerna kallar det ”negativ priselasticitet”. När efterfrågan ökar genom att det finns mer köpkraft i samhället, så går priset på basmat ner istället för upp. Långvariga goda tider är alltså rena katastrofen för jordbruket – och det är precis det vi haft sedan andra världskrigets slut. Även om det gått lite upp och ned i högkonjunkturer och lågkonjunkturer så har det i stort sett gått ständigt upp hela tiden. På 1990-talet släppte Sverige idén att se egen försörjning med mat som en del i försvaret – och vår självförsörjning har gått ned – enligt Martin Saar snabbare än i något annat land.

(… till c:a 55% om man mäter i kronor – vilket LRF gör och vilket fått genomslag genom att politiker använt siffran och media accepterat den så att den upprepats till ”allmän sanning”- eller till 82% om man räknar i ton.  Jag snabbkollade den siffra om 50% självförsörjningsgrad som jag hade i bakhuvudet genom att googla – och denna länk kom upp. Personligen är jag inte mycket för sådana siffror eftersom det är så lätt att manipulera medvetandet. En siffra sätter sig genom upprepad användning i media – medan beräkningssättet och vad siffran egentligen står för snabbt blåser bort. De två siffrorna tillsammans visar att vi exporterar billig bulkvara och importerar dyrare lyxlivsmedel.)

Sverige slapp kriget och har haft en lång period av goda tider – så lång att man glömt försvaret och tillåtit sig att bli rejält sårbar.

En sak som inte syns i statistiken om handelsbalans, men väl i verkligheten, är att vi är väl så sårbara för förlusten av exportmarknad för våra billiga bulklivsmedel som av eventuell brist i samband med hinder för tillförsel. Den både export- och importberoende mjölkproduktionen i Sverige lider idag svårt av den förlorade marknaden i Ryssland och kommer antagligen att fortsätta göra det tills så pass många gårdar gett upp att det igen blir en brist på marknaden…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s