Den stora planen för att rädda Östersjön

Denna vecka har jag varit i Berlin på två olika möten. Båda syftade till att samordna olika experters och Östersjöprojekts olika synpunkter till hur Östersjöns miljö bäst bör räddas.

Det första mötet hörde till ett projekt som är en samling av alla miljöprojekt som finansieras av EU´s interregionala fond för Östersjöregionen. BERAS är ett av dessa projekt och det är därför jag är med. Projekt-projektet heter Baltic IMPULSE. Vi arbetade med att ta fram en gemensam skrift och göra ett gemensamt inspel till HELCOM´s ministermöte i höst. Ministrar är ju också människor som har en gräns för hur många olika experter de orkar lyssna på. Vi tror de uppskattar en koncentrerad kommunikation som sorterat ut överlappningar. Om de är som jag så vill de helst inte ha en hyllmeter teknisk dokumentation att ta ställning till på ett beslutsmöte. Tyvärr är det nog många som tycker det ser seriöst ut med en stor bunt och mycket siffror och som därför är med på att ta beslut utan att riktigt genomskåda. Eller som tycker det är alltför pinsamt att erkänna att de inte riktigt förstår. Men det tycker jag är farligt! Alltså blir det nödvändigt att mötas och prata med varandra.

Baltic IMPULS är en av dessa riktiga doldisar i projektvärlden. Projekten det består av täcker många, men inte alla miljöproblem som berör Östersjön. Några arbetar med övergödningen från jordbruksmark – BERAS hör dit, liksom Baltic COMPASS, Baltic DEAL och Baltic Manure. Några arbetar med olika aspekter av övergödning från andra källor – reningsverk och avfalls- och avloppshantering. Ett projekt – WATERPRAXIS arbetar med lokala processer i vattenråd, ett med andra giftiga substanser som hamnar i havet (COHIBA) och ett projekt (SMOCS) arbetar med frågan om hantering av förorenade havsbottnar i huvudsak i anslutning till hamnar.

Det andra mötet har vår huvudfinansiär ”Joint Technical Secretariat” för Baltic Sea Region Program (JTS på vårt projektspråk) tagit initiativ till för att de vill ha synpunkter på hur deras program skall se ut i nästa period – 2014-21. Det är alltså viktigt att vara här. JTS har varit bra att samarbeta med – och de är en av våra dörröppnare till högre instanser, framför allt till EU Kommissionen. Det jag framför allt uppskattar med vårt JTS är att de är inriktade på saken och att de inte blir formalister. De läser våra sakredovisningar och ställer frågor som utmanar oss – och vi får inte ut några pengar förrän vi svarat och de har förstått. Det innebär att de förstår BERAS allt bättre. Denna gång har de faktiskt förlagt mötet på ett hotell med ekologisk och vegetarisk mat. Bara en sådan sak! De har tagit intryck.

BERAS har tagit ett grepp om ett problem som uppmärksammades redan på 1980-talet, och som bara blivit större sedan dess därför att ingen annan velat ta i det – specialiseringen i växtodlingsgårdar och djurgårdar och att hela strukturen i livsmedelssektorn behöver förändras för att lösa problemet. Det är så mycket enklare att ta i en detaljfråga som kan utredas och lösas utan att det behöver inverka på huvudtrenden i hela samhällets utveckling. Men nu blir det mer och mer tydligt att tiden verkar för BERAS. Våra synpunkter tas upp och BERAS framstår som ett framgångsrikt och starkt projekt.

BERAS inspel till jordbruks- och miljöministrarna handlar om att vi måste lyfta blicken och fokusera lagstiftningen på de totala flödena av Fosfor och Kväve i jordbruket – och inte som nu detaljregleringar av gödselhantering. Man måste inse att handelsgödsel kommer i tillägg till och inte istället för djurgödsel. Djuren försvinner ju inte för att man tillsätter extra gödning. Följder av denna insikt är bl.a. att man måste lägga gödslingsnivåerna under ekonomiskt optimum, vilket man kan göra antingen med ett komplett bokföringssystem för växtnäring som i Danmark eller med en tillräckligt hög skatt på handelsgödsel som återförs till jordbruket, som vi hade i Sverige till för ett par år sedan. En konsekvens är också att skärpa reglerna för djurtäthet till nivåer som motsvarar egen produktion av foder till alla djur och att mer systematiskt stödja ekologiskt lantbruk och på ett sådant sätt att ytterligare steg mot Ekologiskt Kretsloppsjordbruk premieras. Rådgivning och program för investeringsstöd mm måste också styras om utifrån ledbilden av ett balanserat jordbrukssystem. (Länk till vår jordbrukspolitiska rapport – längst ned ”Policy interventions)

Vid JTS-mötet, som hade över hundra deltagare, lämnades det in synpunkter på löpande band och JTS kommer att ha en utmaning att sammanställa.  Men på den slutliga sammanfattningen hörde jag att de hade överraskats av att så många betonat helhetstänk och att de kommer att ta med sig det i programskrivningen.

Arbetet för dem som skall redigera ihop allt detta har blivit betydligt svårare än den varit, men jag tror det är bra. Vetenskap och forskning och statistik är bra som underlag för beslut. Men det kan aldrig ersätta själva omdömet!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s